Starta tandläkarklinik – komplett ekonomisk checklista
Att starta egen klinik är två projekt samtidigt: ett vårdprojekt och ett företagsprojekt. Det första kan du redan. Det andra är det som avgör om kliniken går att leva på. Här är checklistan vi går igenom med tandläkare som ska starta eget, i den ordning besluten faktiskt behöver tas.
1. Bolagsform och ägarstruktur
Beslutet tas tidigt och är svårt att ändra billigt i efterhand. För en klinik med anställda, utrustningsinvesteringar och en framtida försäljning är aktiebolag i praktiken standard.
Vi går igenom avvägningen i detalj i aktiebolag eller enskild firma som tandläkare?
- Ska du äga ensam eller tillsammans med en kollega? Reglera det i ett aktieägaravtal innan verksamheten startar.
- Behövs ett holdingbolag? Det underlättar ofta vid en framtida försäljning – men beslutet bör tas innan värdet byggts upp.
- Ska fastigheten eller utrustningen ligga i ett separat bolag? Det påverkar både risk och framtida affär.
2. Tillstånd, registreringar och försäkringar
Vårdverksamhet är reglerad. Det här ska vara klart innan första patienten, inte efter.
- Registrering av vårdgivare hos IVO.
- Anmälan och tillstånd kopplade till röntgenutrustning.
- Patientförsäkring – obligatorisk för den som bedriver vård.
- Anslutning till det statliga tandvårdsstödet om ni ska kunna ge patienterna ersättning.
- F-skatt, arbetsgivarregistrering och eventuell momsregistrering för den momspliktiga delen.
Kraven på tillstånd och registrering för tandvårdsverksamhet har skärpts. Kontrollera aktuella regler hos IVO och Socialstyrelsen innan ni sätter ett öppningsdatum – handläggningstid är en vanlig orsak till att starten skjuts upp.
3. Lokal och avtal
Hyresavtalet är ofta klinikens största enskilda åtagande vid sidan av personalen. Tre saker att bevaka:
- Löptid och uppsägningstid. En femårig bindning är normal, men den binder också kapital om verksamheten inte utvecklas som planerat.
- Vem som betalar anpassningen. Sug, tryckluft, avlopp och elkapacitet till behandlingsrum är dyrt och sällan hyresvärdens ansvar.
- Momsen på hyran. En momsfri hyresgäst kan inte lyfta moms, och hyresvärden kan normalt inte lägga moms på hyran – vilket i stället brukar prisas in i hyresnivån.
Den sista punkten förklaras närmare i vår guide om moms inom tandvård.
4. Investeringar och finansiering
Räkna investeringarna inklusive moms. Eftersom tandvård till största delen är momsfritt kan momsen på utrustning normalt inte lyftas, och offerten exklusive moms är därför inte det du faktiskt betalar.
Storleksordningen på kostnaderna går vi igenom i vad kostar det att starta en tandläkarklinik?
5. Budget och kassaflöde
Två separata dokument som ofta blandas ihop. Resultatbudgeten visar om verksamheten går ihop över ett år. Likviditetsbudgeten visar om pengarna räcker i maj. Det är den andra som fäller nystartade kliniker.
- Räkna med en inkörningsperiod innan kalendern är full – sex till tolv månader är vanligt.
- Personalkostnaderna kommer från dag ett, intäkterna gradvis.
- Ersättning från tandvårdsstödet betalas i efterskott.
- Håll en buffert för minst tre månaders fasta kostnader utöver investeringarna.
6. System och rutiner
- Journalsystem med koppling till försäkringskassans tandvårdsstöd.
- Bokföring och attest digitalt från start – att rätta i efterhand är dyrare än att göra rätt direkt.
- Lönehantering och kollektivavtalsfrågor innan första anställningen.
- En månadsrapport ni faktiskt läser, inte bara ett årsbokslut.
7. Din egen ersättning
Bestäm redan i budgeten vad du ska ta ut i lön. En klinik som ser lönsam ut för att ägaren jobbar gratis är inte lönsam – den är bara felräknad.
Läs mer i hur mycket lön bör jag ta ut från min tandläkarklinik?
