Lön eller utdelning som tandläkare med eget AB?

Frågan om lön eller utdelning kommer varje höst, och den har inget generellt svar. Det som avgör är hur mycket bolaget kan dela ut, hur stort ditt gränsbelopp är, vad du behöver leva på och vilka trygghetssystem du vill kvalificera dig för. Den här artikeln går igenom mekaniken så att du kan föra samtalet med din redovisningskonsult på lika villkor.
Grundmekaniken i 3:12-reglerna
Som ägare av ett fåmansbolag – vilket i princip varje privatägd tandläkarklinik är – omfattas dina aktier av de så kallade 3:12-reglerna. De styr hur utdelning från bolaget beskattas.
- Utdelning upp till ditt gränsbelopp beskattas i kapital, med en lägre skattesats än tjänsteinkomst.
- Utdelning över gränsbeloppet beskattas i tjänst, upp till ett takbelopp.
- Outnyttjat gränsbelopp sparas och räknas upp till kommande år – det försvinner alltså inte.
Den sista punkten är viktigare än den låter. Även år då du inte delar ut något bör gränsbeloppet beräknas och redovisas, annars tappar du utrymme du kan behöva senare – inte minst det år du säljer kliniken.
Två sätt att räkna fram gränsbeloppet
Förenklingsregeln
Ett schablonbelopp som fördelas på aktierna, oberoende av hur mycket lön som betalats ut. Den fungerar bäst för mindre kliniker med låg total lönesumma, och för ägare som inte tar ut särskilt hög egen lön. Schablonen får bara användas i ett bolag per år.
Huvudregeln med löneunderlag
Gränsbeloppet baseras på bolagets totala löner. För en klinik med flera anställda blir underlaget ofta betydligt större än schablonen – men regeln förutsätter att du som ägare tar ut en egen lön som når upp till ett bestämt krav. Missar du det kravet med en enda krona faller hela löneunderlaget bort för det året.
Beloppsgränser, schablonbelopp och löneuttagskrav i 3:12-reglerna ändras årligen och regelverket har varit föremål för översyn. Kontrollera alltid aktuella nivåer inför beslutet – siffrorna från förra året går inte att återanvända.
Det praktiska beslutet
För en klinik med anställda är ordningen oftast den här:
- Räkna först ut vilken lön du behöver ta ut för att uppfylla löneuttagskravet i huvudregeln.
- Jämför det gränsbelopp huvudregeln ger med schablonen enligt förenklingsregeln.
- Är huvudregeln bättre – ta ut lönen som krävs, i god tid före årsskiftet.
- Dela sedan ut upp till gränsbeloppet, förutsatt att bolaget har utdelningsbara medel och tål det likviditetsmässigt.
Steg tre är där det oftast går fel. Löneuttagskravet mäts på kalenderårets kontanta lön. Upptäcker du i mars att du missade det med 20 000 kronor går det inte att rätta – utrymmet är borta för hela året.
Vad lön ger som utdelning inte gör
Utdelning är skattemässigt förmånlig, men lön ger saker som inte går att köpa i efterhand.
- Allmän pension – men bara upp till taket för pensionsgrundande inkomst.
- Sjukpenning och föräldrapenning, som också har ett tak.
- Underlag för tjänstepension via bolaget.
- Ett löneunderlag som höjer gränsbeloppet kommande år.
- Bättre förutsättningar vid bolåneansökan – banker räknar sällan utdelning fullt ut.
Tumregeln vi använder: ta ut lön minst upp till taket för pensionsgrundande inkomst och upp till löneuttagskravet, och ta resten som utdelning inom gränsbeloppet. Undantagen är många, men det är en bra startpunkt.
Hur mycket lön som är rätt i ditt fall går vi igenom i hur mycket lön bör jag ta ut från min tandläkarklinik?


